Hej då Sverige

Nu sticker vi till Tyskland ett tag. Sitter just nu på färjan i Trelleborg och skall strax lägga ut mot Sassnitz. Vilken väg vi tar oss hem och när återstår att se…

En dag på Kullahalvön i Skåne

Igår var en speciell dag som gick i vandringens och Geocachingens tecken. Vår husbil stod när vi vaknade på en ställplats alldelels vid havet som kallas ”Höganäs 1” på Husbilsklubbsspråk. Därifrån har man en fantastisk utsikt mot Kattegatt och kan se Danmark på andra sidan. Nåväl, vi skulle ge oss av mot Kullahalvön med Kullens fyr som dragplåster och vandra och dessutom hitta cachen som finns vid fyren. Döm om vår förvåning när vi INTE var sist ut från ställplatsen, utan tvärtom först därifrån av de ca 5 husbilar som stått där under natten.
Väl komna till halvön insåg vi att det skulle bli svårt att leta cache eftersom stället kryllade av folk – i geocachares vokabulär ”mugglare” dvs sådana som inte är invigda och därför inte får se vad man håller på med. Martha lurade med mig neråt berget på en stig som så småningom verkade ta slut. Hon ville ner till den lilla ”fyr-plutten”, dvs en mindre fyr som ligger alldeles vid havet (den stora fyren ligger högst upp på klippan). Efter diverse krångel kom vi så småningom ner och kunde se både fyrplutt och silvergrottan som visade sig vara en smal gång några meter in i berget. Inte så imponerande om man har sett Lummelundagrottorna eller Postojna i Slovenien. Sedan tog vi oss upp igen och påbörjade själva vandringen, först längs norra sidan, fram till Josefinelust, och sedan tvärs över halvön till södra sidan och tillbaks till fyren. Turen blev ca 5 1/2 km lång men med diverse klättring osv blev den rätt jobbig. Södra sidan var vackrast med fin utsikt mot havet och mot Mölle by the sea. Vi såg också den andra grottan vars namn jag inte kommer ihåg, som inte heller den var imponerande annat än på det sätt att den varit bostad åt någon familj i forntid.
Väl tillbaks vid fyren gav vi oss dän på att hitta cachen och det blev jag som hade turen att hitta den, precis där den borde vara. Vid detta laget var vi rejält svettiga och funderade på om vi skulle duscha på parkeringsplatsen (i husbilen) eller längs vägen till Rut på Skäret där vi skulle äta middag. Det fick bli på en parkeringsficka på vägen. Rut på Skäret är berömd för sin ”äggakaga” med stekt fläsk (rökt) och därför provade vi det. Det var mycket gott, men också mycket fett. Vi avslutade med jordgubbar med basilikasocker och hemgjord vaniljglass, också det mycket gott.
Sedan var det dags för dagens andra cache och konstupplevelse. Och som Martha säger – man måste lida för konsten. Vi talar om Nimis, konstnären Lars Wilks (han med Muhammed-rondellhunden) ”konstverk” som han byggt av drivved på stranden. Det var en pärs att ta sig dit och hade vi inte haft koordinaterna hade vi aldrig hittat, eftersom kommunen inte lägger två strån i kors för att man skall hitta det (man anser att det är ett svartbygge). Man fick gå på diverse stigar för att så småningom komma till en brant i skogen och där gå ner till stranden. Och där låg Nimis som mest kan liknas vid ett sånt där tändsticksbygge som man gjorde som barn. Men denna gång i full skala så att säga. Se min fotoblogg (hgpuke.blogspot.com) för en bild. Hur många timmar Wilks har spenderat på detta är omöjligt att gissa, men det lär vara åtskilliga hundra timmar. Hur som helst var det värt lidandet då detta är ”one of a kind”.
Dagen avslutades med att ta ytterligare en cache i Arild på nordsidan, varefter vi åkte till Jonstorp för att slagga. Trodde vi. Men kommunen hade satt upp en camping förbjuden skylt så det blev att åka tillbaks till Höganäs 1. Vi avslutade med att avnjuta en mojito till utsikten av båtar och fyrar i natten. En jobbig men mycket trevlig dag.

Semestern är här!

Semestern är äntligen här. Ja om sanningen skall fram (och det skall den ju) så har semestern varit här i drygt en vecka redan. Första veckan ägnade vi åt diverse projekt hemma. Vi har byggt en spalje av trä och armeringsjärn, lagt golv i ett rum (vilket krävde att vi först målade väggar och tak), klippt häcken, rensat rabatter och satt kantband runt alltihop. Plus högtrycksspolat taket. Bland annat. Men nu är vi äntligen på väg med Pip-Larsson. Första dagen hann vi inte så långt (närmare bestämt bara till Brahe Hus vilket min syster hade vansinningt roligt åt), och andra dan spenderade vi mestadels i Borås. Igår kom vi så till min syster och svåger i Vårgårda och just nu står vi i Öckerös småbåtshamn. Vi har just avnjutit en fantastiskt god måltid bestående av pinfärska räkor med aioli och baguette samt jordgubbar till efterrrätt. Att det vita vinet inte var kallt gjorde inte så mycket. Imorgon bär det av till Falkenberg för att hälsa på brorsan och svägerskan i deras nyrenoverade hus. Vart vi åker efter det vet ingen, inte ens vi. Men troligen kommer vi att hamna i Danmark och/eller Tyskland. Det är verkligen skönt att inte bestämma i förväg utan att ta dagen som den kommer och låta bl a vädret bestämma…

Otroligt smidigt att fotoblogga

När man köper en kamera-telefon från Sony-Ericsson idag (som min nya C702 till exempel) får man samtidigt chansen att lägga upp sina foton på en blogg. Detta är otroligt enkelt. Det är bara att klicka ”sänd till Blogg” och första gången så skapas bloggen automatiskt på Blogger/Blogspot, Googles blog-tjänst. Sedan är det bara att fortsätta med nästa bild osv. Ingenting behöver ställas in om man inte vill det. Kolla gärna resultatet här:

Blogged with the Flock Browser

Regeringen förlorade just mitt förtroende

Det är inte ofta jag engagerar mig politiskt. Men när ett sådant urbota dumt förslag som ”FRA-lagen” kommer på tapeten kände jag att jag bara måste. Jag skrev därför till riksdagsmännen för att påpeka hur dum lagen är. Döm om min förvåning när jag faktiskt fick svar från ca 20 av dem. Några var från moderater som alla svarade typ ”denna fråga är komplicerad och viktig och jag tror inte att folk i gemen förstår vad det handlar om, därför att…”, några från vänsterpartister, miljöpartister och ett fåtal sossar som samtliga skrev ungefär ”trevligt att du engagerar dig, VI kommer minsann att rösta nej”. Inga svar från mittenpartierna. Jo förresten det var ett från en KD-politiker och en från folkpartisten Carl B Hamilton. Båda var av samma karaktär som moderaternas ”folk förstår inte” brev.

Nå, så vad händer då? De tveksamma borgerliga politikerna utsätts för en enorm press av sina partikamrater att vika sig för partipiskan. De är ståndaktiga och ger inte upp. Partikamraterna inser då att de måste göra något för att få med sig de tvekande och omarbetar därför förslaget på några punkter under eftermiddagen. OBS, man har all tid i världen på sig, men man väljer alltså att hasta fram något under några få timmar. Detta, i kombination med att man lägger omröstningen alldeles innan midsommar, och samtidigt som fotbolls-EM, försöker undvika offentlig debatt i frågan mm gör att jag inte kan dra någon annan slutsats än att det är starka krafter i görningen som helst inte vill ha någon insyn alls. Och härmed har regeringen förlorat åtminstone min röst. Synd, man hade behövt den.

Så varför är jag så emot FRA-lagen då? Vi (Sverige) måste väl ha signalspaning mot våra eventuella fiender? Javisst. Men bara sådan spaning som kan leda till något. Och denna så kallade spaning leder inte till något annat än att oskyldiga människor kommer att misstänkas för brott. Varför? För att de riktiga skurkarna (nationer eller terrorister) naturligtvis vet hur man skyddar sin kommunikation med stark kryptering och/eller andra metoder t ex en.wikipedia.org/wiki/Steganography

  • Stackars politiker som har blivit grundlurade av mörka krafter
  • Stackars oss medborgare som kommer att få höga telefonräkningar och internetavgifter pga all dyr utrustning som våra operatörer nu måste installera
  • Stackars oss medborgare igen, för nu är det fullt möjligt att bli misstänkt för brott bara för att man har kontakt med någon i utlandet med fel namn
  • Stackars regeringen som just skrev sin dödsruna

50-årskalas (oj så mycket som har hänt)

Först en liten ursäkt till min lilla läsarskara: Förlåt att jag inte har skrivit på länge. Jag har helt enkelt inte haft tid. Det är överdj-igt på jobbet just nu och jag längtar mer än vanligt efter semestern. Men låt mig berätta om en rolig sak som har hänt (redan i Maj faktiskt):

HasseoH-G

Hasse Widell och jag har nu båda fyllt 50 och vi firade detta faktum med att ha en hej-dundrande Hawaii-fest i Gula Paviljongen i Folkets Park i Linköping. Vi började med mingel och drinkar där gästerna också fick gå en tipspromenad med 7 frågor var om Hasse och mig. Ingen av gästerna hade egentligen någon förutsättning att lyckas pricka alla rätt, men det roliga var att få dem att försöka. Samtidigt visade vi också ett bildspel med bilder på mig och Hasse som unga (åtminstone jag) blandat med bilder från Söderhavet för att få rätt stämning. Beach-boys och andra ”soliga” band stod för bakgrunds-tracket.

Till sittningen hade vi Pojkröra (Gubbe kan du vara själv!), Hawaii-planka (vad annars?) och kladdkaka med grädde. Flera av våra gäster både höll tal och uppförde diverse spektakel. Bl a gjorde Martha och Bella ett bildspel om mig, och Bella, Adde, Alexander och Frida hade special-komponerat en variant av ”Sommartider” av Per Gessle som de döpt till ”Sommartid är Hej Hej” pga min tidigare missuppfattning av texten. Mycket kul!

Sedan rockade Hasses kompisar ”Slip-away” loss ordentligt. Dansen pågick tills på småtimmarna och innan vi visste ordet av var klockan 5 på morgonen.

Det hela började dock inte så bra. Vi hade inbrott i Gula Paviljongen natten innan själva festen och blev av med en projektor och diverse dricka. Men det kunde ha varit värre – vi kunde ju ha blivit av med ljudutrustningen också…

Fler bilder finns i vårt fotoalbum

SJ, SJ, gamle vän

konstigt att du lever än…
Foto: Stefan Holmberg
Reste hem som vanligt idag från Stockholm. SJ X2000, avgångstid 16.20. Ankomst till Linköping: ??? Jag är ännu inte framme och klockan är nu 22.20. Vi fick sitta flera timmar strax utanför Katrineholm pga nedriven kontaktledning. Buss efter flera timmars väntan tog oss till Norrköping. Därefter ett nytt X2000 till Linköping. Det blir taxi hem. Det är inte det som gör mig upprörd. Utan det faktum att SJ är så förbaskat dåliga på att informera om vad som händer och hur man har tänkt ta hand om problemet. Bu!

10+ års utveckling

Jag och Martha håller på att rensa förråden. Igår gick vi igenom min stora hög av ”datorskrot” och vissa ”fynd” gjordes, bl a två laptops. Den äldsta av dem var över 10 år gammal och körde Windows 95 på en 80486DX2 processor på 100 MHz. Den hade 12MB minne. Hårddisken var på 500 MB. Ja just det MEGA-byte, inte Giga-byte. Vi kan alltså konstatera att på 10+ år har CPUn blivit mer än 20 gånger snabbare och RAM-minnet har blivit mer än 100 gånger rymligare och disken har blivit 1000 gånger rymligare. Men vad gjorde vi med datorn då och vad gör vi nu? I huvudsak läste vi e-post, surfade på det då nya ”Internet och world wide web”, skrev dokument i Word, gjorde kalkyler i Excel osv. Dvs EXAKT SAMMA SAKER SOM VI GÖR IDAG!! OK, då. Det gick inget vidare att titta på film på datorn på den tiden och än mindre att redigera den. Men är det allt vi har fått på dessa 10 år? Och en annan sak som slog mig med häpnad: Denna gamla häck till dator startar snabbare än min nya laptop på jobbet. MYCKET snabbare! Så vad har utvecklingen gett oss egentligen?