Så visar kalendern 24 mars, 2022.

Det är nu 2 år sedan pandemin startade, och först nu har saker och ting gått tillbaka till någon slags normalitet. Innan detta hände, så grasserade en ny mutation av viruset som fick beteckningen ”Omikron” efter bokstaven i det grekiska alfabetet. Omikron var ännu mer smittsam än de två föregående varianterna, men tack och lov även mindre dödlig. Detta, i kombination med att alla vuxna nu har fått inte mindre än tre doser vaccin gör att vi kan återgå till ett normalt liv. Alla restriktioner är nu borttagna. Det betyder inte att viruset är borta, men det gör inte så mycket skada länger, utom för dem som av ett eller annat skäl inte har vaccinerat sig. Det är ca 20% av befolkningen. De flesta av dessa bor i s k utsatta områden och tror att det är farligt att vaccinera sig.

För Marthas del har livet inte riktigt återgått till livet som det såg ut pre-Covid. Just nu jobbar hon 75% och får göra så fram till årsskiftet. Hon orkar inte mer, helt enkelt, tack vare sin post-Covid. Själv är jag osäker på om jag har haft en släng av Covid eller inte. OM jag har haft det har det varit mycket lindrigt. Min arbetskamrat Per, vars familj fick Covid och var däckade någon vecka fick också Covid, men hade inga symptom alls! Så olika kan det vara i den här sjukdomen att somliga inte märker av den och andra dör av den. Märkligt!

Just nu har folk i stor utsträckning slutat att tänka på Covid. Dels för att restriktionerna är borta, men också för att vi har något annat, mycket mer skrämmande, att tänka på: Ryssland har nämligen startat krig mot Ukraina. Just nu har kriget hållit på i en månad. Det går tydligen sämre för ryssarna än vad Putin hade räknat med. Och istället för ett splittrat EU och ett splittrat NATO har han fått precis motsatsen. Han har hela väst-världen enad emot sig. Det enda västvärlden inte vill göra är att själva skicka soldater till Ukraina. I övrigt skickar vi både krigsmateriel och humanitärt bistånd. Flyktingströmmarna från Ukraina är enorma. Det uppskattas just nu att 25% av befolkningen (ca 10 miljoner) är på flykt. De flesta av dem finns i andra delar av Ukraina och i grannländerna (t ex Polen) men det har också kommit många till Sverige. Vi får se vad det här tar vägen, men Europa visar väldigt stor lojalitet mot Ukrainarna. Till och med SD, som ju är emot invandring i största allmänhet, har svängt och välkomnar just flyktingarna från Ukraina.

Det har nu gått litet över ett år sedan WHO deklarerade att vi hade en Pandemi, dvs en världsomspännande epedemi, och knappt ett år sedan jag skrev förra inlägget. Så låt oss summera vad läget är just nu:

Martha kan ha haft Covid-19, åtminstone tror hennes läkare det, trots att antikroppstestet inte tyder på det. Anledningen är att hon har symptom som trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter som tyder på det som har kommit att kallas ”Long Covid”, dvs symptom på Covid-19 som sitter i kroppen långt efter att själva viruset lämnat systemet. Martha jobbar för närvarande halvtid och har gjort så det senaste halvåret (ungefär). Det är oklart om och i så fall när hon kan gå upp till fulltid igen.

Virus har en tendens att mutera. Det gör alla virus, men det är först med SARS-COV2 som det blivit tydligt för var och en. Den första mutationen vi hörde talas om påträffades först i England och kalls ”den Brittiska mutationen”. Den verkar vara mer smittsam än den ursprungliga och verkar också göra att fler yngre individer kräver sjukhusvård. Huruvida den också är mer dödlig kan ingen svara på just nu. Klart är att den Brittiska varianten nu totalt dominerar i Sverige. (För att få reda på vilken variant en viss patient har, måste s k sekvensiering av virusets arvsmassa göras, och detta är en procedur som bara ett fåtal labb i Sverige klarar av. Därför sekvensieras endast en bråkdel av alla provsvar).

Andra mutationer som florerar – men ännu så länge i mindre omfattning i Sverige – är den Sydafrikanska och den Brasilianska.

Vi talar nu om att vi går in en ”tredje våg”, dvs att smittspridningen ökar markant igen för tredje gången.

Under tiden som allt detta händer pågår också vaccination. För tillfället har alla de äldre som bor på äldreboenden eller har hemtjänst vaccinerats. Nu pågår allmän vaccination i åldersordning, så att de äldsta får vaccin först. Jag tror att vi i Östergötland just nu vaccinerar 70-åringar och uppåt. Det borde betyda att det blir min tur om kanske en månad. Det finns just nu vaccin från tre tillverkare i Sverige: Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca. De två förstnämnda är s k RNA-vaccin (en helt ny typ av vaccin) som kräver en obruten kylkedja, i Pfizer/Biontechs fall krävs en temperatur på under 70 minus-grader. Astra Zeneca är av en annan typ och kräver inte frystemperaturer. Just Astra Zeneca har varit ett ständigt samtalsämne de senaste månaderna. För det första så hade man inte testat vaccinet på personer över 65 år, och då beslöt myndigheterna i Sverige att det inte fick ges till personer över 65 år. Andra länder tog andra beslut, och när det nu finns resultat från många miljoner vaccinationer visar det sig att a) Vaccinet ger en utmärkt effekt på personer över 65, och b) Det finns indikationer på att yngre personer fått blodpropp vilket har gjort att i Sverige råder nu den omvända regeln: Vaccinet får bara ges till personer över 65. Dessutom har Astra Zeneca inte kunnat leverera så mycket vaccin till EU som man lovat. Däremot visar det sig att man har exporterat miljontals doser till andra länder från EU, däribland Storbritannien, trots att man alltså inte kan leverera tillräckligt inom EU. Detta gör att Astra Zeneca inte är särskilt poppis just nu, och EU har tagit beslut om att tillfälligt förbjuda export av Astras vaccin tills dess att man fått de utlovade doserna.

Livet i övrigt då? Tja, man måste hålla avstånd, tvätta händerna ofta, och allt i form av nöjen är i princip inställt. Restauranter får inte servera alkohol efter klockan 20.00, alla affärer och köpcenter har ett visst maxantal kunder som får vistas i butiken baserat på butiksytan (med ett absolut maxantal på 500), och alla som kan jobbar hemifrån, däribland Martha. Men inte jag, då jag fortfarande till största delen jobbar i ett hemligt projekt och då inte kan göra något utanför Saabs lokaler. Sa-Ja Taekwon-Do har fått nya riktlinjer om vilken träning som är möjlig, så just nu är vi begränsade till max 10 som tränar samtidigt. Vuxna får bara träna sånt där inte närkontakt förekommer. Det betyder att vi i praktiken bara kör grundteknik, tullar och fys. Barnen har det litet friare. Hur länge det kommer att hålla på så här beror i princip på en enda sak: Hur snabbt vi får vaccin. Just nu ser det ganska mörkt ut på den fronten. Det finns en plan från Sveriges över-optimistiska vaccin-samordnare som säger att alla skall vara vaccinerade till midsommar, men det är det få som tror på. Vi får nog ställa in oss på att det blir någon gång i höst istället. Först då kan livet återgå till någon slags normalitet, även om resandet till en börja med får hålla sig till närområdet. Stora delar av världen ligger långt efter Sverige och EU. Sämst är det väl i Afrika och i andra fattiga länder. Bäst är det i Israel där snart alla är vaccinerade. Det går bra även i Storbritannien och i USA som har lyckats vaccinera en större del av sin befolkning än EU.

Vi ställer in oss på att få spendera semestern i Sverige även i år.

Året är 2020, vi är inne i april månad och jag har inte skrivit något i min blogg på mycket, mycket länge. Men situationen är nu så speciell att jag vill bevara den här tidpunkten på något sätt, och då är bloggen ett bra ställe att göra det.

Året började som vanligt. Familjen var på sportlov i Sälen under vecka 8 och någonstans kring den tiden började man höra talas om ett nytt virus som hade hittats i Kina. I staden Wuhan hade många insjuknat och många hade också dött. Viruset fick ett namn – SARS-COV2 och sjukdomen det orsakades döptes till COVID-19 (för COrona VIrus Disease 2019, efter året då det först upptäcktes i Kina). Nu visade det sig snart att viruset spred sig fort. Mycket fort. I början bara i Kina, och då mest i Hubei-provinsen där Wuhan ligger. Myndigheterna införde snart drastiska åtgärder såsom att stänga alla affärer (utom vissa livsmedeslaffärer och apotek), restauranter, barer mm. Dessutom beordrades alla invånare att stanna hemma. Då folk blev sjuka i drivor och sjukhusen inte räckte till, började man snabb-anlägga ett nytt sjukhus. På två veckor hoppades man att det skulle vara klart! (Jag vet inte hur det gick med den saken).

Snart började det rapporteras om fall i andra delar av världen. Iran och Italien var två länder som drabbades tidigt, men det dröjde inte länge förrän Sverige fick sina första fall. Det allra första var i Jönköping, men snart var det många fall i både Stockholm, Västra Götalandsregionen, Sörmland och Östergötland. I vissa länder fick man panik och införde utegångsförbud och stängde ner det mesta. Gränser stängdes och bl a Tyskland förbjöd export av sjukvårdsmateriel, t o m till sina EU-grannar. Det blev snart uppenbart att de senare årens spar-iver på både landstings/region-nivå och statlig nivå hade gjort att vi hade mycket dålig beredskap för den här typen av epedemi. Eller Pandemi som det nu kallas när det drabbar hela världen. Så alla sjukhusledningar går upp i stabsläge och katastrofläge och börjar jaga skyddsutrustning såsom visir, andningsskydd, skyddsrockar och också respiratorer och test-kit för viruset. De får snart hjälp av Socialstyrelsen som hjälper de mest utsatta regionerna. Folkhälsomyndigheten blir snart den viktigaste myndigheten i hela Sverige, och Anders Tegnell, statsepidemiolog, blir ett namn som alla svenskar känner till. Sverige väljer en något annorlunda väg än de flesta andra länder omkring oss, däribland Danmark och Norge. Istället för att beordra alla att stanna hemma, försöker man hitta en gyllene medelväg som gör att vi ”plattar ut kurvan” dvs får ett långsammare spridningsförlopp än om vi inte gjorde något alls (vilket hade lett till en exponentiell spridning),där antalet sjuka som behöver sjukhusvård håller sig på en nivå som landet klarar av. Hittills verkar det funka.

Eftersom viruset inte kan utrotas och det inte finns någon bot, så är det enda hoppet att man blir immun när man har varit sjuk. Det mesta tyder på att det är så. Och då finns det ett fenomen som kallas flockimmunitet. Det innebär att när ett visst procent-tal av befolkningen har haft sjukdomen (säg 60-70%) så blir det så svårt för viruset att hitta nya personer att smitta, att smittspridningen dör ut. Så målet bör alltså vara att fixa till denna flockimmunitet så snart det går, utan att för den skull överbelasta sjukvården.

Sjukvården ja. Martha har nu fått andra arbetsuppgifter och jobbar som sjutton med att följa upp leveranser. Detta för att sjukvården skall hinna med. Östergötland har för övrigt flest antal sjuka i COVID-19 per capita. Dock har ingen i familjen haft det ännu, såvitt vi vet. För det är grejen – många som får sjukdomen får väldigt lindriga symptom, eller inga alls! Medan andra blir så sjuka att de behöver intensivvård, och i vissa fall dör. ”Case fatality rate” dvs dödligheten i sjukdomen verkar ligga någonstans kring 1%, men det är svårt att veta eftersom inte alla testas. Det verkar mest vara åldringar (över 70 år) och personer med ”underliggande sjukdomar” såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller lungsjukdomar som dör. Fetma verkar också vara en komplicerande faktor.

Så vad har Sverige gjort så här långt för att sakta ner förloppet? Först förbjöd vi folksamlingar på fler än 500 personer. Det ledde bl a till att större konserter och dylikt fick ställas in. Sedan har den gränsen minskats till 50 personer. Vi rekommenderas att inte gå närmare varandra än 2 meter. Restauranter måste glesa ut runt borden. Alla som kan jobba hemifrån ombedes göra det. (Tyvärr kan jag inte göra det då jag jobbar i ett hemligt projekt). Universitet och Gymnasieskolor bedriver undervisning på distans. Man skall stanna hemma om man känner sig det minsta sjuk, och slipper karensdagsavdrag. Man skall vara hemma två dagar efter att man känner sig frisk igen. Man skall inte företa annat än absolut nödvändiga resor.

Pga dessa åtgärder, och åtgärder som andra länder har infört har gjort det MYCKET svårt för vissa branscher. Speciellt svårt har rese- och upplevelseindustrin det, men även hotell och restauranter har det mycket tufft. Regeringen har annonserat paket efter paket med stödåtgärder till företagen så att de t ex kan korttidspermittera anställda utan att de behöver förlora så mycket i lön. Ekonomin går jättedåligt nu. På världsmarknaden säger man att det inte har gått så här dåligt sedan den stora depressionen på 30-talet. Aktiemarknaden störtdök först, men har klättrat litet uppåt, så den är nästan tillbaks på samma nivå som för ett år sedan. Konstigt. Jag gissar att det kommer en andra störtdykning snart.

När detta skrivs är över 2 miljoner månniskor världen över konstaterat smittade. Det betyder förmodligen att det EGENTLIGEN är minst 20 miljoner smittade. Värst är läget i USA, där man har över 650 000 smittade. Totalt har nästan 150 000 människor dött i sjukdomen. Vi vet inte på vilket sätt det kommer att gå att semestra i år. Med litet tur kommer det ett vaccin i slutet av året eller i början av nästa. I väntan på det är det bara att hoppas på att man antingen får sjukdomen med väldigt lätta symptom eller inte alls. Tack och lov behöver vare sig jag eller Martha vara oroliga över att förlora jobben pga krisen. Något som många andra redan gjort. Flera miljoner i USA t ex.

En sak är klar. Världen kommer inte att bli sig lik efter det här. Många har fått sig både en och två tankeställare. T ex om vad som är viktigt i livet. Eller behovet av beredskapslager. Eller hur beroende vi är av Kina.

Edit 2020-04-18: Ville lägga till en bit om hur familjen påverkas just nu.
Jobb, H-G: På Saab Dynamics är det nästan som vanligt. Men det finns lappar överallt som säger ”håll avstånd” med en bild på Corona-viruset. Man skall bara sitta på varannan stol i konferensrummen och matrummen. En av restauranterna i närheten (Krubbstugan) har slagit igen tillfälligt under April månad. De som kan jobba hemifrån gör det (men jag är inte en av dem). Vissa leverantörer säger att ledtiderna kan bli längre. Kundmöten tas per Skype istället för IRL för det mesta.
Jobb, Martha: Martha och hennes kollegor jobbar nu med att jaga leverantörer istället för olika typer av IT-projekt och verksamhetsutveckling. En del jobbar hemifrån.
Skola, Amelie: Allt är som vanligt förutom att fler barn är hemma när de har någon typ av symptom.

Fritidsaktiviteter: Min kör (Ad Libitum) har tagit uppehåll på obestämd framtid. Två konserter fick skjutas på framtiden. Förhoppningsvis kan vi göra dem i September istället. Marthas orkester har också tagit uppehåll på obestämd framtid. Tae Kwon-Do pågår som vanligt, men övningarna har gjorts om så att vi inte gör moment med närkontakt (t ex fight). Gradering tycks bli av 30 maj, men jag är osäker på hur jag skall ställa mig till det. Amelies ridning på Valla pågår som vanligt. Aktiviteterna på 4H-gården har anpassats så att inte fler än 30 deltagare kan vara med på en och samma gång.

Semester: VI hade planerat en skidresa till Trysil med husbilen i påskas. Den blev inställd. Norska myndigheterna stängde hela anläggningen redan i Mars. Vi har fått pengarna för campingen återbetalda av Skistar. Sommarsemestern hade vi planerat att spendera åtminstone delvis i Polen. Det ser mörkt ut nu. Vi får nog ställa in oss på en semester någonstans i Sverige istället.

Smarta hem pratas det mycket om idag. Med det brukar man mena att vissa saker i hemmet kan automatiseras. Sensorer kan avläsa olika värden och styra strömbrytare, lampor, termostater, musik mm. Området är ”hett” och alla vill vara med och dela på kakan. Många vill dessutom försöka styra in konsumenterna i en mer eller mindre proprietär lösning som kräver att man köper alla prylarna från en och samma leverantör, eller grupp av leverantörer. Så vem kommer att vinna slaget om ”det smarta hemmet”?

Grundtekniken

När man tittar på vad som går att köpa idag, finner man en brokig skara tekniker och företag aktiva inom hemautomationsområdet. Den äldsta tekniken, som fortfarande används, är de s k 433MHz prylarna. Det är en väldigt enkel teknik som gör det möjligt att fjärrstyra t ex strömbrytare och att läsa av givare, för t ex temperatur och fukt. Dess största fördel är att det är billig teknik. Det går att hitta fjärrstyrda strömbrytare för mindre än 50 kr, och den kontroll-enhet som behövs (t ex Tellstick Net) kostar bara några hundralappar. En annan fördel är att det finns mängder av kompatibel utrustning från många olika tillverkare. Men det finns en stor nackdel också. Tekniken är enkelriktad, dvs kan bara skicka data i en riktning. Det betyder t ex att du inte kan fråga en strömbrytare om den är på eller av. Inte heller kan du få en konfirmering tillbaks att du verkligen stängde av strömmen till t ex strykjärnet. Det är bara att ”hoppas på det bästa” och för säkerhets skull skicka kommandot för att stänga av en extra gång om det är viktigt. En annan nackdel i många sammanhang är att radioförbindelsen är ”punkt-till-punkt” vilket betyder att räckvidden blir begränsad. I en lägenhet är det sällan ett problem, men i en lantgård eller större villa kan det vara det.

Tittar man istället på mer intelligenta lösningar, där kommunikationen är dubbelriktad, och där enheterna kan vidarebefordra information åt en annan enhet (för att bilda ett s k mesh-nätverk för ökad räckvidd), så hittar vi följande tekniker:

• Z-wave
• Zigbee
• WiFi
• Bluetooth Smart

Alla har sina för- och nackdelar och det finns i dagsläget ingen klar vinnare. Tittar vi på Z-wave så är det den teknik som i dagsläget har vunnit störst spridning (möjligen tillsammans med WiFi). Det finns relativt många leverantörer av Z-wave baserad utrustning, och det mesta fungerar bra ihop. Men trots att Z-wave bygger på öppen standard, så är inte själva implementeringen standardiserad, vilket i praktiken innebär att det bara finns en enda leverantör av chipset till denna teknik – Sigma Designs. Det betyder i sin tur att utrustningen blir relativt dyr. Så en strömbrytare som i 433MHz tekniken gick att få för under 50-lappen, kostar i Z-wave utförande flera hundra kronor. En stor skillnad om man har tänkt att automatisera hela sitt hem.

Zigbee liknar Z-wave i många stycken men bygger mer på öppen standard. Tyvärr har man misslyckats med att få olika tillverkares utrustning att fungera bra ihop, vilket leder till att det finns väldigt dåligt med utrustning att få tag på. Så länge inte Zigbee alliansen får till detta, får de ses som en marginal-spelare.

WiFi är ju en teknik som egentligen inte alls är gjord för hemautomation, utan för att göra ett lokalt nätverk tillgängligt trådlöst vare sig det är i hemmet, på jobbet eller i någon offentlig lokal. Trots detta går det att använda till att styra strömbrytare, läsa av givare, och t ex övervaka sitt hem med WiFi-baserade kameror. Många av de traditionella tillverkarna av WiFi routers och kameror är aktiva inom detta segment. Ett exempel är D-Link. På senare tid har det också kommit chipsets, t ex ESP8266 som gör det mycket billigt att bygga WiFi-utrustning. Man kan t ex köpa en fjärrstyrd strömbrytare för mellan 50–100 kr. Den stora fördelen är att ”alla” redan har en WiFi router hemma och därför inte behöver en ny controller. Den största nackdelen är att det inte finns någon standard alls för hur dessa enheter skall kommunicera med styrsystemet (som oftast är en applikation i ”molnet”). Alla tillverkare har ”sin” plattform. Det betyder i praktiken att du behöver hålla dig till en och samma leverantörs utrustning för alla dina enheter, såvida du inte är hemma på programmering och kan skapa din egen lösning med t ex MQTT och Node-Red, eller OpenHAB som bas.

Bluetooth Smart då? Bluetooth är ju ett trådlöst protokoll som har funnits länge och har många bra egenskaper. Den är billig att tillverka och har tillräcklig räckvidd. Utveckling pågår för att kunna sätta upp s k mesh-nätverk där enheterna hjälps åt att bygga räckvidd. När hemautomation blivit ett hett område ville naturligtvis Bluetooth SIG inte se sig akterseglade utan skapade standarden Bluetooth Smart, som skall göra hemautomation möjligt baserat på Bluetooth. Så långt allt väl, men var finns enheterna? Hittills har det inte dykt upp några enheter, typ fjärrstyrda strömbrytare, med denna teknik alls. Istället finns det gott om Fitness-prylar, typ uppkopplade skor och armband som kommunicerar med en mobiltelefon genom detta protokoll. Men potentialen finns där, om tillverkarna väljer att hänga på.

Plattformar

Sedan har vi lagret ovanför själva tekniken, de s k plattformarna. De stora aktörerna på IT-marknaden skulle gärna vilja vara de som sitter i förarsätet och bestämmer hur saker och ting skall fungera. Därför har både Apple, Google och Amazon var sin plattform för hemautomation, till viss del öppen för andra som vill haka in sina prylar i deras ramverk. Men naturligtvis är de sinsemellan inte kompatibla. Det betyder att om du som kund t ex väljer att satsa på Apple Homekit, så får du hålla tillgodo med de prylar som fungerar inom det ramverket, och kan t ex inte välja prylar från Google Home eller Amazon Echo. Och vice versa. Varför skall man som konsument över huvud taget välja en av dessa plattformar? Svaret är att de hakar in i de stora drakarnas tjänster. T ex går det att styra Philips Hue-lamporna genom att prata med ”Siri” om man har utrustning från Apples partners, och genom att prata med ”Alexa” om man har utrustning från Amazon. Och man kan dra nytta av all den AI som finns i dessa drakars moln-tjänster, så att hemmet så småningom verkligen kan kallas smart.

För den som är litet kunnig på IT-området finns det alternativ. Man kan bygga sin egen plattorm, eller åtminstone anpassa en befintlig plattform såsom OpenHAB. OpenHAB är en open source programvara som gör det möjligt att koppla ihop utrustning från olika tillverkare, som använder olika teknik, och få dem att göra smarta saker tillsammans. Men det kräver som sagt att man är IT-kunnig. Ett annat alternativ är att använda MQTT som protokoll i alla prylar (MQTT är ett s k publish/subscribe protokoll som ligger ovanpå TCP/IP stacken) och kombinera detta med ett verktyg som Node-RED, som låter användaren grafiskt bygga applikationer genom att foga ihop olika byggblock i ett grafiskt diagram. Node-RED levereras t ex med Raspian, operativsystemet för Raspberry Pi (enkortsdatorn som kostar ca 400 kr). Men även detta kräver att man är IT-kunning.

Vem kommer att vara tongivande inom området?

Som vi har sett vill både utrustningsföretag typ Philips, D-link och Elgato vara med och bestämma hur det smarta hemmet skall se ut. Samtidigt vill Apple, Google och Amazon var de som sätter upp spelreglerna och skapar tjänsterna. Och mitt i allt detta har vi operatörerna som desperat letar efter nya födokrokar, och inte bara vill vara ”bit-pipes” åt andra. Vi skall inte heller glömma larm-bolagen, som gärna bygger på sitt erbjudande om hemlarm med andra funktioner, när de redan har en fot inne i hemmet. Så vem kommer att ”vinna”?

Det beror på! På slutkunden, nämligen. Det är den eller de aktörer som kommer att erbjuda den mest attraktiva lösningen som också kommer att få sälja. De flesta slutkunder, som inte är ”early adopters” eller allmänt teknik-glada, vill nämligen ha någon nytta av hemautomation. Att slänga ut tusentals kronor för att kunna styra färgen på ett par lampor är inte tillräckligt. Inte heller att kunna sätta på och stänga av lampor på distans. Frågan är vad som är ”the killer application”? Idag kan man nog säga att den stora nyttan med hemautomation finns för dem som har ett fritidshus och behöver kunns övervaka temperaturen på distans och sätta på/stänga av/styra värmepannan så att fritidshuset har låg temperatur när det är obebott (utan att frysa) och är lagom varmt i god tid när man kommer dit för att bo där ett tag. Alla andra tillämpningar ser jag i dagsläget som uttryck för experimentlusta och teknikglädje. Visst – det är juste att kunna sätta på motorvärmaren till bilen på distans. Men det gör man lika enkelt med en fjärrströmbrytare för 100 kr som ett hemautomatiseringssystem för 10 000.

Efter ”fiaskot” med vår förra husbil förra året kom vi till slutsatsen att den nog inte var ämnad för vinterbruk, i alla fall inte om temperaturen föll neråt -20 strecket. Så vi började umgås med tanken på att skaffa en bättre rustad bil. Efter diverse efterforskning (till största delen genom goda råd från Husbilsklubbens forum på nätet), kom vi fram till följande kravspecifikation:

• Helintegrerad
• Dubbel-golv (dels för isoleringen, dels för att lätt kunna lasta skidorna)
• ALDE-värme (vattenburen)

Eftersom vi ofta har med oss Isis (katten), ville Martha absolut att badrummet skulle vara placerat längst bak. Och med krav på enkelsängar, så blev det till slut inte så många kandidater kvar. Jag åkte upp på husbilsmässan i Kista en kall dag i februari och kollade in kandidaterna. På korta listan hamnade Euro Integra och Pilote Galaxy. Efter ytterligare en tur upp till Stockholm, denna gång med hela familjen, kom vi fram till att det måste bli en Pilote. I slutet av mars skrev vi på papprena, men då var hela 2016 års produktion redan slutsåld, så det blev till att vänta tills hösten.

I oktober fick vi vår efterlängtade bil (sommarsemestern spenderade vi i den gamla). Och efter diverse strul med större och mindre fel, som dock åtgärdades skyndsamt av försäljaren Skoklosters husbil och husvagn, så har vi nu spenderat några skidresor i bilen. Och vilken skillnad det är! Det här är verkligen en bil som står emot det kalla vädret, och åk-komforten är väldigt mycket bättre än i den gamla bilen. Men smakar det så kostar det. I vårt utförande fick vi lägga upp strax över en miljon. Så man skall inte försöka komma på idén att ”räkna hem” den här affären, för det kommer att misslyckas. Det här hamnar helt och hållet på ”nöjes- och frihetskontot”.

Husbilen bogseras

Jaha, så hände det som inte fick hända:

I samband med vår vintercamping/skidresa till Borlänge gick i tur och ordning följade saker fel:

1. Vi fick en plats på campingen där grannen tagit vårt el-uttag, eftersom hans el-uttag var ”bränt” och han hade fått löfte om det. Vi fick ta ström från någon annan, men fick sedan för säkerhets skull byta plats helt.
2. Vi upptäckte vatten-läckage dels i bagage-utrymmet, dels på toaletten under handfatet. Det första verkade vara snö som tagit sig in i bagage-utrymmet under färden till Borlänge. Det torkades upp, och vi ställde en kupé-värmare där för att torka upp helt. Problemet under tvättstället kvarstår, men är hanterbart genom att ställa kärl där det droppar och tömma dessa med visst mellanrum.
3. Vattenledningarna frös, så att vi inte längre hade tillgång till rinnande vatten
4. Start-motorn slutade fungera. Detta medförde att husbilen fick bogseras från campingen till en Ford-verkstad i Falun. Mer om detta längre ner.
5. Värmen slutade att fungera efter 10 minuter eller så. Det var detta problem som i grund och botten gjorde att vi behövde avbryta semestern i förtid.

När vi insåg att vi måste avbryta semestern och få husbilen bärgad, så ringde vi Ford Assistans. Denna försäkring ingår när man servar bilen regelbundet på en auktoriserad Ford-verkstad. Ford Assistans kontaktade i sin tur Borlänge Assistance-kår, som skickar en bärgare. Den är hos oss inom en timme. Bra så långt. Efter misslyckade starthjälps-försök får vi snabbt som tusan packa med oss det viktigaste i vår vanliga bil (Ford Mondeo), medan bärgaren tar med sig husbilen till Falun där Bilfocus i Dalarna är den auktoriserade Ford-verkstaden. Vi själva åker hem till Linköping i den vanliga bilen. Amelie sover i baksätet. Vi är hemma vid 01.30 tiden. Så långt allt enligt den nya planen.

Dagen därpå ringer jag till Bilfocus i Dalarna för att ta reda på om de har fått in bilen och vad de tänker göra med den (och när). Ingen behagar svara, men efter ett antal signaler kopplas samtalet om till Mekonomen, som jag då tror delar lokaler med Bilfocus (vilket inte visar sig stämma). Mekonomen tar mina uppgifter och vidarebefordrar dem till Bilfocus så att de skall ringa upp mig. Efter två timmar och ingen har ringt upp, ringer jag upp Bilfocus igen, väntar ett antal signaler och hamnar återigen hos Mekonomen. De lovar att påminna Bilfocus om att ringa. Jag mejlar också både till deras ”info-address” och till kundmottagarens personliga address. Inget händer på hela eftermiddagen eller kvällen. Ingen ringer.

Idag på morgonen ringer jag åter upp Bilfocus (jag provar litet olika nummer), men hamnar återigen hos Mekonomen. Nu står jag på mig och vill att de skall gå och prata med folket på Bilfocus istället för att bara skicka meddelanden. Då visar det sig att folket på Mekonomen finns på en central i Östersund (!) och inte alls kan kvista över till Falun och prata med Bilfocus-folket där. Jag ringer då istället Assistance-kåren i Borlänge och förklarar läget. Jag får några andra nummer att prova, men det leder inget vart. Jag ringer då upp Ford Assistans, och förklarar läget för dem. De ber mig vänta och lyckas faktiskt få tag på någon hos Bilfocus, en säljare av bilar! HAN kan koppla mig till någon på verkstaden som faktiskt svarar! Nå, nu visar det sig att ”ja, de har sett husbilen”, men ”nej, de visste inte vems den är, och vad det är för fel på den”, så jag får förklara det för killen, som nu när han vet problemet lovar att undersöka saken. Jag förklarar också att jag har försökt nå dem tre gånger per telefon och dessutom mejlat dem. Hans säger då att ”ja, de meddelandena brukar läsas av verkmästarn och kundmottagaren, men båda är tyvärr på semester”. I klarspråk: Bilfocus i Dalarna har ingen plan för hur man hanterar kundärenden när verkmästare och kundmottagare är på semester! Uselt! Men killen är i alla fall hjälpsam och lovar att försöka tömma ur vattentanken så att inte vi får översvämning i badrummet.

Efter ytterligare några telefonsamtal med Bilfocus och Trygg Hansa gäller nu att:

• Startmotorn behöver bytas ut. Ungefärlig kostnad: 8 500 kr
• Försäkringen ersätter (troligen) detta. Självrisk 5 000 kr
• Vi får omgående ”avbrottsförsäkring” för tre dagar à 300 kr utbetalt till vårt bank-konto.
• Ford Assistans-försäkringen täcker kostnaden för en tåg-biljett (SJ, första klass) för att åka och hämta husbilen när den är klar. Vilket den skall vara på tisdag eller onsdag nästa vecka.

Så var det snöpliga slutet på den resan

Just nu befinner vi oss på Mellsta camping i Borlänge, en bit ifrån Romme Alpin där vi åker skidor om dagarna. Vi har tagit oss hit med husbil och vanlig bil. Husbilen för att bo i, och den vanliga bilen för att enkelt kunna ta oss de 14 kilometrarna från campingen till backen. När man campar på vintern är det litet speciellt, jämfört med sommarcamping. Dels är det så att säga inte läge att fälla ut markisen, ta fram bord och stolar och sitta och lata sig med en drink i solen. Och man kan inte välja huruvida man skall ställa sig på en camping eller om man skall fri-campa (t ex på en ställplats längs med en motorväg). För man är helt beroende av att ha tillgång till ström (läs 230V). På sommaren duger det  med solljus för att ladda batteriet, men på vintern är solen för svag för att göra någon egentlig nytta. Och utan ström får man inget ljus, ingen ström till vattenpumpen, och framför allt ingen ström till den fläkt som pumpar ut värmen i bodelen. Och utan värme skulle vi nu sitta i en bil som höll minus 10 grader. Brrr. Istället har vi just nu plus 22 grader inomhus.

Vintern ställer till det på andra sätt också… När vatten fryser till is, så ökar det i volym, vilket leder till mer eller mindre olustiga fenomen. Just nu har vi t ex en läcka i badrummet. Martha upptäckte att det var en massa vatten i pack-utrymmet, och efter litet detektivjobb kunde vi konstatera att grundproblemet var vattenslangarnas infästning i kranen vid handfatet i badrummet. Vi har ställt en burk där som fångar dropparna innan de gör mer skada. Vi får fixa problemet när vi kommer hem. Tills vidare har vi stängt av vattenpumpen och sätter bara på den när det är absolut nödvändigt.

Annars är det rätt så mysigt att umgås hela familjen på så här liten yta. Det tycker katten Isis också!

Och det var svårare än jag trodde att flytta över innehållet på min blogg från den gamla NAS:en till den nya. Så för att inte riskera att sabba allt igen, så har jag bestämt mig för att INTE flytta över kommentarerna, utan bara själva blogg-inläggen. Hoppas att ingen blir sur på mig för det… (om det nu är någon som läser en blogg som uppdateras så sällan som min).

Vidare har jag bestämt mig för att inte heller flytta över bilderna från den gamla sajten. De fyllde ju egentligen inget syfte, eftersom alla familjens bilder ändå finns på http://home.puke.se/photo.

So you recently bought Nokia’s devices division, right? And you thought that this is what we need to make Windows Phone rise to the stars, or at least to a market share close to Apples? But it didn’t? Well, this is what you need to do to make it happen:

First of all, let’s understand what makes a consumer choose a particular mobile phone. There are of course a lot of factors, including familiarity with the brand, aestetics, price, availability in the channel preferred (operator or shop), and perceived ease of use. But also to a very large extent, now that the smartphone market is mature – availability of the apps that you are used to.

As number three in the market, with a market-share of around 3% world-wide, you must make a phenomenal catchup to reach the second position, which is currently held by Apple. To reach for the top (Android) is not realistic, at least not for now.

So first thing to do is to understand this: You must have something that your competitors don’t, and second, you must not lack something that your competitors have. Sounds easy, but can be frustratingly hard. Let’s start with the second bit.

As very few persons in the developed world now get their first smartphone (they would rather get their second, third or fourth), it is not so important to have the ”best” mobile phone experience, as to have what they are already used to in their previous smartphone. Most users in the developed world will have owned an Android phone before (and some have used an iPhone or Blackberry). As iPhone users are extremely loyal to Apple and their ecosystem, I suggest that you go after the Android users as well. What they are going to tell you is that ”no way am I going to switch to a Windows device unless I can find all the apps that I am used to on that platform”. So this is what you must do: You must make it tempting for developers of Android apps to port their apps to Windows Phone. One way of doing this is to develop a tool that would automate the process for them. Not an easy task, but a task that I think is essential to succeed. THEN you would have to offer them return on investment. This could be a one-time porting premium, or a higher percentage to keep to themselves when publishing in the Windows app store compared to Google Play.

You must also swallow any pride and forget for a while that Google is your competitor, and instead starting to work with them. This is so that Windows Phone users can continue to use their favorite Google services such as Maps, Docs, Talk, Hangouts, Drive and what not. If you are an existing Android user, chances are that you are already hooked up to this ecosystem and you don’t want to move, despite the Microsoft ecosystem offering similar or even better services. Maybe you have something that Google wants that you can offer in return? Such as a tuned Microsoft Office client for Chrome?

Then you must find a couple of things that sets your system and your devices apart from the rest of the market. In fact you already have a couple of strenghts from the Nokia Lumia devices, that you can develop even further. One of these is the market’s best camera built into a phone. The Lumia 1020 is still simply un-beaten, even though it is now more than a year old. And the latest iPhone and Android phones don’t even come close. Play this card, and play it well. Then the Lumia devices came with the Here mapping services. These used to be exclusing for Nokia, but now they aren’t. Such a shame. Maybe you can correct this? Because when you have seen Here Transit perform a plan for a trip from place A in city X to place B in city Y, then you are caught!

You should also evolve the ecosystem that you should have. I say should, because currently there is not much in terms of interaction between a Windows Phone and a Windows PC. Look at Apple and learn from them. See how easy it is to cast your phone’s apps to the TV or Spotifys music to your stereo for instance. You could do it Microsoft, but you would have to identify your strengths first. (Hint: It will NOT be Office).

Third, but still important, is that customers can find good Windows Phones from the shops or online retailers (or operators) where they go looking for a new phone. I have looked into the three major operator’s shops here in Sweden, and only in a few of them can you find ANY Windows Phones. And they are never, ever marketed as the new hot stuff (only Samsung and Apple’s phones are). You have got to turn this around, and giving exclusivity of a model to ONE particular US operator before the rest of the world can get their hands on a new model is NOT the way to do it.

If you can manage these three things (get app-developers to port their apps, further develop your unique strenghts, and broaden the channels), I am sure that Windows Phone can be a winner. After all, technically, and intuitively, it’s as good, if not better, than iOS for iPhone. And a LOT better than Android in these important aspects.

So, go execute Microsoft!

Edit on 2019-01-22:

So I guess Microsoft choose not to listen to me 🙂

Today I read that Microsoft has announced a final date after which Windows Mobile will no longer be supported. That date would be 2019-12-10. This marks the tragic end for Windows 10 Mobile (that was once called Windows Phone) and the end of Microsoft’s smartphone-saga. While Microsoft has been busy destrying the only alternative to IOS and Android, a small Finish company called HMD Global (and employing some former Nokia bosses), has been busy re-inventing the Nokia brand of smartphones. But this time around they are all running Android…

It’s a sad thing that there are now only two mobile operating systems left to compete on the market, and it is not really even a competition, as only Apple can make use of iOS. All the rest of the smartphone makers have to use Android…