Ja, du läste rätt. Efter några år med egen server överger jag den och satsar på ett web-hotell. Varför? Två skäl:

1. Det är billigare! Hur kan det vara billigare att betala till ett web-hotell än att köra en egen server som inte kostar något? Jo för att ström är dyrt! Jag har räknat att det kostar ungefär 1500 kronor om året bara i ström att ha en dator som står på dygnet runt. Mitt nya webhotell kostar mig bara 520 kronor om året. En tusenlapp i förtjänst alltså.

2. Bättre bandbredd. Jag sitter på en ADSL anslutning och även om det går hyfsat snabbt att hämta hem saker, så går det ganska trögt att skicka data åt andra hållet (uppströms). Ett webhotell har vanligtvis bättre pipor till Internet än jag.

Finns det då inga nackdelar?

Jo givetvis, men inte så många som man kanske skulle kunna tro, om man använder sig av ”rätt” webhotell.

En invändning skulle kunna vara att man inte får tillgång till alla verktyg på webhotellet som man får hemma. Men den farhågan kom på skam. Jag kan i princip köra vad jag vill på webhotellet, t ex har jag tillgång till PHP, Python, Perl, MySQL osv.

En annan invändning skulle kunna vara att man får begränsat utrymme. Men icke så i det här fallet. Webhotellet ifråga hävdar att jag har obegränsat med utrymme till mitt förfogande, så länge jag inte bryter mot någon av deras bestämmelser. Jag får t ex inte lägga upp sajter åt någon annan, inte lägga upp copyright skyddat material som jag inte själv äger osv (t ex får jag därför inte lägga upp min skivsamling i mp3 format eftersom jag inte äger copyrighten för detta material).

Så vad finns det då för nackdelar? Den enda verkliga nackdelen är att jag inte kan vara root på den nya maskinen (däremot har jag shell-access). Därmed kan jag inte gå in och peta i inställningarna för Apache, PHP osv. Men i de flesta fall behöver man inte göra detta i alla fall…

Välkommen till min nya sajt på http://www.hultman-puke.com (familjens sidor) och http://hg.hultman-puke.com (mina egna sidor).

Och inte bara en ny blogg, utan en helt ny sajt!
Wow, jag har funderat länge på att stänga av min egen server och köra på ett webhotell istället.
Men inte förrän jag hittade Ankahost.com och räknade ut att det skulle bli billigare att köra där än att betala elräkningen för Pucko, fick jag ändan ur.

Mer i senare artiklar.

Japp nu har det hänt… Jag skriver mitt första blog-inlägg på min handdator. Läs mer på http://www.meryl.net/articles/archives/001133.php

Jag har köpt en ny ”lukta-gott-pryl”! Vän av ordning undrar förstås vad en ”lukta-gott-pryl” är för något. Uttrycket kommer sig av den där speciella känslan av lycka som kommer för mig när jag öppnar en ny kartong med en liten elektronisk pryl och man riktigt känner hur ny, fräsch och spännande den är bara genom att lukta på den! Den här gången är det en handdator. Jag har varit sorgligt inaktiv på den fronten de senaste åren och släpat omkring på en hopplöst omordern Palm Vx. Visst, den har fungerat som kalender och adressbok, men inte så mycket mer. Så nu när det blev litet extra bonus-pengar i lönekuvertet var det dags för en nyinvestering.
Fortsätt läsa →

Jag tillhör den del av mänskligheten som ibland får ut och resa i tjänsten. Ännu så länge har varken staten eller min arbetsgivare satt käppar i hjulen, utan vi får faktiskt behålla de bonuspoäng som vi därmed tjänar in. Så vad använder man poängen till? Jo till bonus-resor. För några år sedan reste jag rätt mycket, så det har blivit en del poäng, men tid för att ”resa upp” de där poängen har det varit dåligt ställt med. Så poängen har så att säga ”legat till sig” och en del av den har nu blivit så gamla att de håller på att gå ut, dvs förfalla. Snål som jag är ville jag därför snarast möjligt boka en bonusresa innan poängen förföll.

Sagt och gjort, jag ringer upp SAS Eurobonus för att se vad som erbjuds. Den vänlige tjäntemannen frågar vart jag vill åka och när. Jag säger ”Rom vore kul”. Han säger ”Ah… det blir nog svårt. Rom (och Phuket) är våra två mest populära resmål för bonusresor. Men jag skall se. Nej, det går inte den helgen, och nog inte någon helg alls inom det närmsta halvåret eller så”. Så jag säger, OK, då får jag kolla vad som finns istället. Nu börjar det ”roliga”. SAS web-plats är en av de sämsta som finns. Den fungerar bara ibland, är otroligt seg och det går inte att söka på det sätt man skulle vilja göra när man är på jakt efter en bonusresa.
Fortsätt läsa →

Har du någon gång blivit glad för att du sett en annons, eller fått ett reklamerbjudande i brevlådan som handlar om en produkt som verkar vara precis rätt för dig? För att i nästa stund inse att den där produkten är inte tillgänglig för just dig? Så är det för mig, och har varit ett par gånger den senaste tiden.

Nu senast har det handlat om ett bredbandserbjudande från Bostream.
Det damp ner inte mindre än två reklamerbjudande i brevlådan med text i stil med ”Nu finns Sveriges snabbaste bredband i Linköping!”
Underbart, tänkte jag. Äntligen kan jag få mer än det ”kvartsband” jag har idag (dvs 1/2 Mb/s). Även om jag inte kan få de 26 Mb/s som Bostream basunerar ut, så borde jag i alla fall kunna få uppemot 8Mb/s. Och en fast IP-adress istället för den dynamiska jag har idag. Till ett pris som är marginellt högre än det jag betalar till Spray idag.
På stans alla annonspelare finns affischer från Bostream om dels ”Sveriges snabbaste bredband nu i Linköping” och dels ”Sveriges billigaste bredband nu i Linköping”. En jätte-satsning alltså.

Så jag ger mig in på webben för att beställa. Där har Bostream en ”se om du kan få bredband från oss” test-formulär, där man antingen kan mata in sitt telefonnummer, eller sitt postnummer. Jag provar båda. I ena fallet får jag beskedet ”Visst, du kan få bredband från oss”, i andra fallet ”Tyvärr, du kan inte få bredband från oss”, så jag skriver till deras kundtjänst för att få veta vilket som gäller. Svaret går ungefär så här:
Fortsätt läsa →

OK, så jag har gett upp. Jag har länge använt ICQ för ”instant messaging” eller chatt som man brukar säga nuförtiden. Jag var ganska tidigt ute att ta till mig det här sättet att kommunicera, och på den tiden var det ICQ som gällde. ICQ låg för övrigt etta på ”nerladdningstopplistan” väldigt länge och har väl uppemot 100 miljoner användare idag, kan jag tänka.

Men som vanligt när det gäller en riktigt god idé så vill Microsoft ge sig in i leken. Och som vanligt när det gäller Microsoft så gör man inte det på riktigt samma villkor som resten av spelarna. Har man 95% av marknaden för operativsystem för skrivbordsdatorer, så är det klart att man vill dra nytta av det. Så man gjorde helt enkelt på samma sätt som med Internet Explorer – man integrerade sin egen IM klient MSN messenger, i operativet Windows XP (och passade på att döpa om det till Windows Messenger).

Länge höll jag emot, men mina barn gjorde som folk gör mest, följer minsta motståndets lag och började använda Windows Messenger. Och jag ville ju gärna kunna chatta även med dem, så jag började att använda MSN Messenger (som i princip är samma sak, men för andra versioner av Windows än XP).

Och till min förvåning upptäckte jag att MSN Messenger faktiskt är riktigt bra… På klassiskt Microsoft-vis har man tagit en bra idé och gjort ett skal som är mycket snyggare än konkurrenterna och dessutom är mer lättanvänt. Men man har inte stoppat där utan har tagit steget vidare och lagt in funktionalitet som inte finns i t ex ICQ. Och det var detta som slutgiltligen fick mig att överge ICQ.

Det jag var mest imponerad av var möjligheten till flerpartssamtal och enkel överföring av filer. Men också användningen av web-kamera var imponerande. Naturligtvis fungerar varken webkamera eller filöverföring när jag sitter på jobbet (bakom en snålt konfigurerad brandvägg), men ändå… 🙂

Så numera hittar du mig under namnet hgpuke@hotmail.com på MSN Messenger. Messa mig!

Jo, om det nu till äventyrs fanns någon som trodde att MSN (och Windows) Messenger bara fungerar under Windows, så tänk om: Både Kopete och Gaim klarar av detta (och många fler) protokoll under Linux.

Typiskt, just när man har fått bukt med SPAM i e-posten så dyker en annan typ av spam upp: Folk postar erbjudanden om viagra och annat skoj som kommentarer på ens blogg! Nåja det finns bot. Jag har just installerat ett spam-filter på min blogg. Det heter MT-Blacklist. Vi får väl se hur det funkar.

Pust och stön. Jag har just installerat en andra hårddisk i min nya, fina hem-pc. Varför? Jo för att på ett enkelt sätt kunna köra både Linux och Windows på samma maskin, utan att förstöra Windows installationen. I sin vishet har Compaq (som tillverkat maskinen) nämligen gjort en helt egen installation av Windows, som om man pillar det minsta på den (t ex installerar Lilo som boot-loader) får fnatt och vägrar att boota Windows.
Fortsätt läsa →

Idag har historia skrivits. Källarrenoveringen blev definitivt klar genom att elektrikern kopplade in värmegolvet och snickaren monterade en plåtlucka framför det fula hålet i trumman som döljer rören i taket. Därmet kan vi sätta punkt för en historia som började för över ett år sedan.

Det hela började med att Martha kände en unken lukt i källaren. Vi tog dit firman Vått & Torrt som kunde konstatera att trät i golvsyllarna hade börjat att ruttna. Inte att undra på eftersom de låg direkt mot betong-golvet. Hur kunde man bygga så? Dessutom luktade det apa från badrummet, där våtrumstapeten hade börjat ändra färg på sina ställen. Inte var det mycket bättre i gillestugan där en heltäckningsmatta var klistrad direkt mot betongen, eller förrådet där ”golvet” bestod av jord.

Vått & Torrt informerade om att vi troligen kunde få ekonomisk hjälp med renoveringen av Småhusskadenämnden. Sagt och gjort, vi skickade in en ansökan. Flera månader senare, (detta var våren 2003) hade vi kommit så långt att vi hade en intresserad firma som kund åta sig jobbet. Men vi visste inte när de kunde börja. Till saken hör också att vi skulle flytta ihop i vårt ”nygamla” hus och ville för allt i världen inte göra det när källaren skulle renoveras, så vi hade i det längsta skjutit upp Marthas flytt.

Men nu tyckte vi att de dubbla hyrorna plus dubbel städning osv började kännas tungt, så vi bestämde ett datum då vi skulle börja flytta.

Gissa vad? Jo, du gissar rätt: Samma vecka som vi börjar flytten dyker hantverkarna upp och skall börja riva källaren. Det är nu september 2003. Följden blir att vi får ställa alla flyttkartonger, möbler osv där det går, dvs på verandan, i garaget, i vardagsrummet osv. Fullt överallt. I princip hade vi bara köket, arbetsrummet och sovrummet som inte var belamrat.

Och idag är alltså jobbet färdigt. På riktigt. Nu kan vi börja bo. Gissa om det känns härligt?