Visste du att man kan söka patent på en idé ifall den kan realiseras med hjälp av en dator? Du behöver alltså inte ens beskriva en ny algoritm, det räcker med att du har idén om vad som skall åstadkommas. I förstone kanske detta låter bra. Men tänker man efter, så blir det istället allt annat än bra. Varför?
Jo, för det första: Vem har tid och råd att söka patent? Det är definitivt inte gratis, och det tar lång tid. Dessutom krävs det specialistkunskap för att överhuvud taget lämna in en ansökan. Alltså är det inte du och jag som lär göra detta. Utan storföretagen som har råd att ha personer som jobbar speciellt med det här.
För det andra: Vad händer om du utvecklar ett program som visar sig inkräkta på ett patent? Antingen får du dra tillbaks programmet från marknaden, eller så får du betala royalties som ägaren av patentet bestämmer storleken på. Och hur skall du kunna hålla reda på alla mjukvarupatent som finns? Inte en chans om du är privatperson, eller har ett mindre, eget företag. Du lever alltså farligt om du sysslar med mjukvaruutveckling!
För det tredje: Vilka är det som sitter på patentverken? Är det de smartaste individerna i världen? Knappast. Hur skall de då kunna avgöra vad som verkligen är en ny uppfinning och att denna har ”verkshöjd” dvs att den är tillräckligt ”komplicerad och unik” för att gå att patentera? Det är svårt, för att inte säga omöjligt. Alltså är sannolikheten stor för att de kommer att godkänna en massa patent på saker som kanske redan finns, eller som är triviala. Ta exemplet med ”click-to-buy” t ex. Ett företag har alltså beviljats patent på tekniken att en kund klickar på en länk för att köpa något. Som om det var unikt. Icke!
Låt oss för en stund glömma mjukvarupatent och titta på varför idén med patent överhuvudtaget kom fram. För länge sedan (jag vet inte hur länge sedan, men kanske 100 år sedan) kunde en forskare spendera år efter år i jakt på sanningen om någoting eller en formel för en ny undermedicin t ex. När han (ja det var nästan alltid en han) kom fram till ett resultat kanske han började tillverka varan. Konkurrenten köpte varan, gjorde en kemisk analys och kom fram till vilka beståndsdelarna var och började tillverka samma sak, till lägre pris, och den ursprunglige uppfinnaren blev utan försörjning. Ack och ve. Så fick det ju inte gå till. Har man jobbat i flera år för att komma på något ”stort” bör man vara skyddad mot plagierare. Tänkte myndigheterna och kom på det här med patent.
Så varför inte mjukvaru-patent då?
Jag tror inte att speciellt många uppfinningar på mjukvaru-området har tagit speciellt mycket forskning att komma fram till. Nå, det finns säkert undantag på t ex krypteringsområdet, men de flesta saker är förbättringar av redan existerande ”uppfinningar”. Att kunna få patent på en förbättring av något som några andra redan gjort verkar inte juste. Speciellt inte med tanke på vilka konsekvenser det får. Konsekvensen blir ju att alla andra utestängs från att använda denna förbättring (alternativt får betala för att använda den). Det hämmar utvecklingen.
Kontastrera detta mot Open Source sättet att utveckla mjukvara. Här sker allt i det öppna och vem som vill och har kunskap att bidra, kan göra det. Kommer någon på ett bättre sätt att implementera något, så tar man den lösningen istället. På så sätt kommer den nyvunna kunskapen alla tillgodo.
Så vad blir kontentan av detta? Jo att mjukvarupatent gynnar de stora, redan rika företagen och missgynnar privatpersoner, mindre företag och hela open source rörelsen. Därför är mjukvarupatent av ondo och måste bekämpas. Hur då? Skriv till det parti du röstade på och se till att argumenten emot blir hörda. Annars har vi snart samma lagstiftning inom EU som man har i USA. Och den är skräp.
