I lördags provade jag och Martha på geocaching för första gången tillsammans. Själv hade jag tjuvstartat redan för ett par månader sedan men skändligen misslyckats med att hitta min första "gömma". Du kanske inte vet vad geocaching är för något? Låt mig i så fall berätta: Man har en GPS-mottagare (alltså en sådandär som visar var någonstans på jorden man befinner sig) och knappar i denna in koordinater till en "gömma" eller "skatt" som man har snokat upp på nätet, på www.geocaching.com närmare bestämt. Dessa "skatter" består oftast av en liten plastlåda – typ tupperware – som innehåller en loggbok och några andra småsaker. När man hittar den, skriver man in sig i loggboken och kan ta en av småsakerna om man lägger dit något annat istället. "Det är väl ingen match om man har en GPS" kanske du tror. Men det är det, för GPS:en tar dig bara till rätt ställe på sisådär 10 meter när, och det kan finnas väldigt många ställen att gömma en plastlåda på inom 10 meters omkrets. Speciellt svårt är det om vi talar om en s k "micro-cache" som är en sådan där burk som en filmrulle ryms i. Då kan det vara riktigt svårt att hitta den.

Så vad är tjusningen med detta? Jo, att få komma ut i naturen och se platser som man inte annars skulle ta sig till. Och spänningen med "tävlingsmomentet" att hitta gömman. Prova själv!

"Det som göms i snö kommer upp i tö. Pling, pling, H-G och Martha hittar gammal bil."

I Årefjällen verkar det inte vara någon idé att använda bilen på vintern. Eller? I alla fall hade den här bilägaren inte någon större nytta av sin bil. Vi hittade den i Duved, när vi var där förra helgen och tog farväl av vintern och skidåkningen för den här säsongen. Skidåkningen var mycket bra i högzon och mindre bra i lågzon. I lågzon var det mer som att åka i sorbet än i snö, vilket är tungt, minst sagt. Uppe på toppen var det däremot helt kanon. Bättre åkning är svårt att tänka sig. Vi hittade en repa ända uppe från Kabinbanan ner till Stendalen som var helt underbar. Vädret var omväxlande. Ena stunden fullt solsken, andra stunden snöstorm. Man får anpassa sig. Snart kommer bilderna upp i foto-albumet, tills dess får du nöja dig med bilden här brevid.

Äntligen! Min Roku Soundbridge har anlänt från USA (via min Kanadensiske arbetskamrat). Nu kommer jag åt hela familjens skivsamling plus ett stort antal Internet-radiostationer med ett par klick på fjärrkontrollen. Musiken strömmas trådlöst från Linkstation till Soundbridgen. Men en sådan här finns inget behov av någon CD spelare eller skivspelare (förutsatt att man har rippat skivorna till hårddisken). Det bästa av allt är att PCn inte behöver vara på eftersom all musik strömmas från min Linkstation (se tidigare inlägg). Härligt! Vad den kostar? Ca 1600 kronor blev det med Kalifornisk sales tax. Numera finns den även i Sverige från Jens of Sweden (det enda Jensa har gjort är att trycka sitt namn på gummi-basen och lagt med en svensk nätadapter). Då kostar den 1795. Visst finns det billigare enheter för att strömma ljud trådlöst, men knappast mer universellt användbara än den här och absolut inte snyggare, eller vad tycker du?