Efter en dryg veckas semester på olika orter längs Polens Östersjökust vågar jag mig på en sammanfattning om hur vi har uppfattat landet så här långt. Polen är ju inte det första semestermålet som medel-Svensson kommer att tänka på, trots att det är en av våra närmaste grannar. Hellre semestrar vi då i Danmark eller Tyskland, men Polen har definitivt sina förtjänster. Låt oss börja med dem:

•  En mycket fin, badvänlig kust med långa härliga sandstränder som väl kan mäta sig med dem på Jylland i Danmark, och ofta en aning varmare eftersom Östersjön nog generellt är någon grad varmare än Atlanten.
•  Många och lättillgängliga övernattningsmöjligheter i form av campingar, stugor, rum och hotell
•  Ett lågt prisläge – det mesta kostar mindre än hälften av vad det kostar hemma, och alkohol kostar ännu mindre. Exempelvis kostar en flaska öl i butiken kring 3 Zloty (6:50), och en stor stark (50cl) på krogen 5-6 Zloty (10-12 kr)! Vi tre (jag, Martha och Amelie) har ätit en komplett måltid med mat och dryck (inkl öl) för oss alla för totalsumman 65 Zloty (ca 140 kr)!
•   Lätt att få tag på allt man behöver på sin semester

Men Polen har också sina problem jämfört med våra ”favorit-grannar”, och här är några av dem:

•  Vägnätet! Vägarnas kvalitet skulle kunna beskrivas som att de varierar mellan ”dåliga” till ”urusla”. Vi undrar om Polackernas bilar alltid har förhöjd markfrigång? Och hur ofta man behöver byta stötdämpare? Förutom att vägarna är lappade och lagade intill oigenkännlighet så är de oftast väldigt smala och all trafik blandas på dessa smala vägar – bilar, husbilar, traktorer, cyklar, gående. Det leder till livsfarliga omkörningar och annat farligt beteende hos de otåliga bilisterna. Själv försöker vi intala oss ”vi är på semester, därför har vi inte bråttom”. Man kan lätt räkna med att en viss distans tar dubbla tiden att tillryggalägga i Polen jämfört med t ex i Sverige.
•  Dåliga språkkunskaper. Man kan tycka att om man jobbar i en restaurant som främst servar turister så bör man åtminstone ha en rudimentär kunskap i antingen engelska och/eller tyska. Men så är ofta inte fallet. Ofta kan man bara polska, och menyn finns bara på polska. Detta gäller för övrigt också alla andra skyltar på t ex vägar, ordningsföreskrifter vid campingar, beskrivningar på turistattraktioner (t ex det nyöppnade Sea Life i Sarbsk) mm. Tydligen har man helt missat att en viss procentandel av kunderna INTE kommer från det egna landet! Märkligt!
•  Brist på organisation. Det kan t ex handla om en så enkel sak som att om man tar emot reservationer på en camping så bör man ha ett system för att se till att det finns plats när den förbokade gästen anländer. Då krävs t ex att man vet hur många platser som finns. Men icke! Det löser sig nog tycks vara deras mentalitet. Eller att det finns en logik i vem som gör vad i restaurangen så att maten på grillen inte blir rå eller vidbränd, och att man kan servera så många gäster som möjligt med given personalstyrka. Men icke. Eller ”hur många polacker behövs det för att driva en camping?” Svaret är ”lika många som hemma plus fem till, de som skall hälsa gästerna välkomna, god morgon och öppna grinden mm. Oj, jag höll på att glömma – en som skall kolla att man har kortet man fick vid incheckningen med sig när man skall in eller ut från campingen. Och ta en sån sak som att vi ännu inte har fått en enda planskiss över en enda camping vi varit på, med resultat att vi måste fråga om allting. Där går det också åt extrapersonal.

Trots alla tillkortakommanden vill jag ändå rekommendera Polen som turistland åtminstone Östersjökusten och när vädret är fint, för det har det varit hela tiden vi varit här. Ingen anledning att åka längre söderut, värmen här räcker gott och väl till när solen är framme. Själva tycker vi att medelhavsvärmen på sommaren är alldeles för krävande för att det skall vara kul att åka på badsemester dit då.