Visingsö – idyll i närzon


I helgen gjorde vi en utflykt med Pip-Larsson till Visingsö, ni vet ön mitt i Vättern. Det är något speciellt med öar, tempot är helt annorlunda där. Vi ställde oss på Erstavikens camping och inväntade det utlovade fina vädret, som dock inte infann sig. Dock regnade det ju inte, så man får väl vara tacksam. Vi ägnade oss för omväxlings skull åt lite geocaching. Tre cacher finns på Visingsö, en vid fyren i norr, ett i hamnen vid Visingsborg och en vid fågeltornet nära campingen.
Det fanns även annat att titta på – en slottsruin vid södra änden av ön, en trädgård med flera hundra år gamla mullbärsträd som användes en gång i tiden som föda åt silkesmaskar (på den tiden hade en egen silkesindustri) och ett mysigt konstnärsställe som hette Tempelgården. Där kunde man fika eller äta och titta på konstnärens livsverk, samt utställningar från nu levande konstnärer. Stället var mycket märkligt – det var byggt som en miniatyr av Panthenon på Acropolis i Grekland, med statyer spridda runt om i trädgården. Alla statyer var gjorda i lera och målade vita. De var smala och hade jättelånga armar och ben.
Att åka färja till och från Visingsö har sina egna problem. Tjejen som tog emot betalningen i Gränna hävdade med bestämdhet att hon bara fått 220 kronor av mig, när hon i verkligheten hade fåt 520. Så det blev lite gnissel i relationerna där kan man säga. Och pga alla turister hade vi inte kunnat boka plats tillbaks till Gränna förrän med 21.00 färjan, men vi chansade och ställde oss i "chanskön" till 19.30 färjan, som vi faktiskt kom med. Vi hade väl 15 cm till bilen framför och 5 cm tillgodo till bilen till höger, så det var knök-fullt.

Ännu ett litet break från vardagen som var lyckat!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.