Jag och Martha har just kommit hem från en fyradagars skidresa med buss till Trysil i Norge. Resan arrangerades av Janne Lundvall på Ericsson, men det fanns deltagare från andra ställen än Ericsson också (som t ex Martha). Vädret var härligt, solen sken nästan hela tiden och det var varmt. Så varmt att snön naturligtvis delvis smälte och blev till något som bäst kan beskrivas som sorbet. Men på morgonen var det hårt på den sida av berget vi bodde på (Fageråsen). Att det var mjukt gjorde inget, man lärde sig snabbt behärska underlaget och det var till och med riktigt kul. Det enda som inte var riktigt kul var det som jag skulle vilja kalla "stopp-snö". På något skumt sätt blev snö på vissa ställen lika sträv som en hall-matta, och man föll nästan framlänges när man körde över den. Kanske var det en kombination av temperatur och kristall-struktur som gjorde detta, jag vet inte, men jag har aldrig råkat ut för det förut.

På kvällarna umgicks vi, lagade mat, sjung Singstar (en variant av karaoke på Sony Playstation) och tittade på Hockey. Jag och Martha var inkvarterade tillsammans med 14 andra killar och tjejer, där vi bara kände en av dem. Det hela var mycket trevligt och vi kommer säkert att följa med nästa år också.